HVFR SAGOFEN

1.      Hårets funktion är att de ska skyddas mot värme och kyla.

2.      Hårtyper som finns på människokroppen är långhår, ullhår och borsthår.

3.      Hårstråna påverkas olika beroende på vilken vätska dom befinner sig i. De vattenvåta strået har nästan samma goda spänst som ett torrt hårstrå och det sägs vara elastiskt. Det ammoniakbehandlade strået har förlorat lite av sin spänst medan det hårstrået som behandlats av permanentvätska, brukar förlora all spänst. Det är formbart och kallas att det är plastiskt.

4.      För att behålla håret glansigt och vackert är det bra att ha en god hälsa, allsidig kost, motion och frisk luft. Att leva sunt är grunden i hårvård.

5.      Huvudets hår ska skydda hjärnan så att den inte blir för varm eller för kall. Tex, en afrikan har tätt växande hår på huvudet som skydd mot solbestrålning. Dom klarar även sig bra i kyla. En svensk tunna fina hår räcker inte till för att skydda hjärnan. Därför måste man bära en mössa för skydd mot kyla.

6.      Kosmetik betyder skönhetsvård.

7.      Håret indelas i olika kvalitéer som t.ex. Fin kvalité, normal och grov.

8.      Diameter är ett mått på hårets kvalité.  
9.      Det som anses bestämma hårets form är hårstråets tvärsnitt.

10. A) 100-105 cm kan ett normalt hårstrå bli. B) Ett hårstrå växer omkring 0.3 mm per dygn.

11. Ämnet som hår och ull består av heter kitt.

12. 20 åringar tappar ungefär 30-40 hårstrån per dag.

13. en blondin har ungefär 150 000 hårstrån på huvudet.

14. Troligen har rödhåriga grövst hårstrån eftresom dom har minst hårstrån på huvudet.

15. Det är könshormoner och arvsanlag som styr håravfall.

16. Man har olika mycket hår växttäthet beroende på hårfärg, och en med glesare hårväxt täthet har oftast grövre hårstrån.

17. Växt tätheten är större mitt på hjässan än i nacken och hårfästet runt huvudet.

18. Hårets tillväxt sker vid hårpapillen.

19. I tillväxtfasen växer hårstrået fram från en säck i huden. I botten av säcken finns papillen det är den som gör att hårstrået växer, när vilofasen inträder lossnar hårstrået från papillen som skrumpnar ihop, det gör även hårsäcken, då trycks hårstrået ut från huden. Efter vilofasen kommer övergångsfasen. Det är då hårstrået lossnar när vi antingen schamponerar borstar eller kammar håret. Dom här tre faserna kallas i ett gemensamt namn för växtcykeln.

20. Om huvudhåret växer rakt genom huden då blir håret rakt, men om håret istället växer snett eller till och med spiral format blir håret vågigt, lockigt eller krulligt, detta gäller som regel..

21. Det sägs att om formen på håret förändras är det hormonförändringar i kroppen som är orsaken.

22. a) Fjällsskikt b) Fiberstammen c) Kittet

23. Hårroten är nedsänkt som i en säck av huden (hårsäcken). Hårsäckarna på kroppen bildas redan i fosterstadiet genom att papiller sänker sig i huden. Hårstråets nedersta del kallas hårlök. Cellerna i hårlöken förökar sig snabbt strået växer till och skjuter upp från säcken.

24. I hårlöken.

25. Intill hårpapillen.

26. I hårlöken.

27. Talgens funktion är att smörja hud och hår.

28. Klumpen som följer med när man rycker bort ett hårstrå kallas hårlöken.

29. Hårresarmusklerna sätts i arbete när man fryser eller blir rädd. Hårresarmuskeln dras också samman vid feber.

30. Nej, hårfärgen förändras under livets gång. Vanligt är att mycket blonda barn blir mörkare i vuxen ålder.

31....

32. När man blöter håret förlorar den en del av sin spänst.

33. Håret har inte tillräckligt mycket kitt i hårtopparna, följden blir att kablar och kabelsträngar kan friläggas. Man får lättare kluvna hårtoppar på längre hår.

34. Håret får sin näring genom den kost vi äter som ger hårstrået byggmatrial.

Vitaminer, proteiner och b-vitaminer är viktiga för att håret ska få näring.

35. Det består av keratin, en sorts protein.

36. Hårmolekyler jämför man lättast med ett pärlhalsband, de är uppbyggda på samma sätt.

      37. a. Talg och svett bildas för att smörja hud och hår.

      b.Svett innehåller vatten, karbamid(urinämne), salt, mjölksyra m.m.

38. Pigmenten bildas i hårlöken.

39. Kvalité(gorvlek), struktur (uppbyggnad), textur(hårstrånas yta),hygroskopisk effekt(fuktupptagning),Elasticitet(spänst) och plasticitet (formbarhet).

40. Vid permanentning, färning och blondering.

41. Vid permanentning eller oxidationsfärning.

42. a. spänst

      b. formbarhet

43. a. uppbyggnad

      b. hårstrånas yta

44. Hur lätt håret återtar sin form efter man exempelvis böjt hårstrået. Hår med mycket spänst återtar snabbt sin ursprungliga form.